Det är faktiskt en helt fantastisk lägenhet det här. Hade jag varit sambo, haft någon att dela denna med och om den kanske hade legat i en annan stad, så hade jag nog inte tvekat en sekund att ta den. Hoppas verkligen att det här var ett bra och ett klokt val av mig. Ett första intryck är att det verkligen är det. Fyller på listan över saker jag måste skaffa mig bara, handla mat och sådant. =)

Hörni, jag är i Kristianstad nu. Det är här jag ska bo kommande 4 månader och skaffa mig erfarenhet inom ett yrke som jag verkligen tror är drömyrket för mig. För tillfället, i den trötthet jag befinner mig i, så känns det dock otäckt och jag känner mig gråtfärdig, men jag vet att i morgon när jag vaknar, får gå en promenad runt stan, kika mig omkring, så kommer det att kännas mycket bättre.

Så här ser det i varje fall ut i lägenheten...visst är det fint?!

Här ska jag nog trivas!  Förresten - vilken "fail" det blev när jag laddade ner en bild på allas vår favoritvampyr Damon på mobilen. Japp, inte kan jag njuta av det här heller...suck...

Sitter här på tåget, någonstans i Närke, skulle jag gissa, annars i Västmanland. PÅ väg den långa vägen ner till Skåne och det känns fasligt otäckt, men också så otroligt spännande. Hade en tanke att jag skulle blogga lite om inflyttningsfesten i torsdags, men inser att jag aldrig la bilder på datorn, utan de är fortfarande i kameran. Så jag tänkte ta igen lite bloggande om resor jag gjort och inte berättat om i min bloggkoma som varat ett tag. Därför börjar jag med en lite resa jag gjorde i slutet av juli när vänner nerifrån Göteborg dykte upp i trakterna.

Vi besökte nämligen två bruksorter i Uppland - Forsmarks bruk och Lövsta Bruk - två gamla järnbruk där mycket är bevarat. De är så kallade Vallonbruk. Åh, jag hade saknat det där att få ut och nörda mig i bebyggelsehistoria tillsammans med likasinnande, det var otroligt skojigt att vandra i dessa vackra miljöer. För att göra det lite mer spännande så passade vi på att åka på tur i Forsmarks kärnkraftverk också och naturen runt omkring.

Forsmarks 3 kärnreaktorer!  Där kylvattnet från de tre reaktorerna släpps ut - var det 10 grader varmare än normaltemp i vattnet om jag inte missminner mig. I vilket fall som helst så behövs stor kraft i vattnet för att det skulle blanda sig, så vattnet är VÄLDIGT strömt här.  Men annars var temperaturen riktigt angenäm, även för en badkruka som mig som inte badat en gång i sommar insåg jag häromdagen.   Efter rundturen på kärnkraftverket gick vi och lunchade på värdshuset i Forsmarksbruk (det ligger där bakom löven).   Typiskt upplägg i en bruksort, kyrkan i den ena änden och bakom mig låg Herrgården, som tyvärr var täckt av byggnadsställningar, i den andra änden.   Gamla uthusbyggnader bakom husen.  Fähusruiner, byggt av slaggsten.  Dass  Och som sagt, så där kikar vi antikvarier på hus. Hands on, med andra ord.  Sedan drog vi vidare mot Löfstabruk där vi fikade. Detta är en gammal magasinsbyggnad där de nu hade konstgalleri.   Där inne var det riktigt trevligt och på ovanvåningen fanns det glaskonst i massor, bland annat MÅNGA olika versioner av dessa ljus/kristallkronor. Många av dem var jättefina och kanske modern version av något som skulle passa bra i en kyrka. Efter kaffe och galleri så drog vi oss mot Herrgården och stannade till vid Orangeriet och insåg att det här med att dessa finns kvar är nog inte så himlars vanligt. Vi kom alla att tänka på Gunnebo där de vill/där de håller på/där de har byggt upp ett orangeri som aldrig funnits där, men som det fanns ritningar på att de planerade att bygga.  Även denna Herrgård var i renoveringsstadiet och man hade tagit bort all puts från denna sida av huset. Först trodde jag att den var täckt i filt typ, men när jag kom närmre så visade det sig som sagt att putsen av borthackad.   Dock kunde vi se på den andra sidan hur det brukade se ut.   Infarten till huset från andra hållet. Här kan fantasin flöda och inspirationen brinna. Tänk vilka vagnar som åkte här, vilka gentlemän som kommit på fina ståtliga hästar. 

Hörni, det är höst igen och allt sådant där skoj som går på tv eller roar mig på andra sätt är på väg att sätta i gång. *Stort leende* Jag pratar om flera tv-serier och så förstås Hockeyn, men även hela längdskidsäsongen. Jag tror nog det är kört att jag själv kommer kunna gnida iväg de där 3 milen i Vasaloppsspåren som jag hade en idé om med tanke på vart jag kommer spendera halva vintern, men på TV finns det ju alltid att kika på. Och med TVÅ hjärtelag i hockey med stora ambitioner och intressanta spelare - så kommer det att blir mycket spännande att heja på Brynäs och Ore denna säsongen!

15 september startar en ny säsong av Vampire Diaries som har hållt hög kvalitet hela säsong 1 och 2, så jag hoppas det håller i sig. Vampyrerna i den serien är verkligen mina favoritvampyrer - knäcker liksom True Blood vampyrerna med hästlängder, trots att jag gillar den serien också mycket. Jag älskar att Damon är så komplex och att Stefan - den präktige - börjar visa sina onda sidor och svagheter också, så ska det vara, blod och oväntade twistar och dödsfall.

Sedan i samma veva, jag tror veckan efter, så startar sista säsongen av Spooks och det kan ju inte bli annat än spännande. Det är också en serie som inte är rädd för att ha ihjäl sina karaktärer (wow, hur låter jag egentligen som önskar folks död, det gör jag ju egentligen inte, men det lämnar ett väldigt osäkerhetskännande som är adrenalinfyllt, man måste kika vidare) och det är en Brittisk serie med apsnygge Richard Armitage i - spelar Lucas North som man aldrig riktigt vet vart man har honom (inser att jag inte minns hur serien slutade, lär nog kika på sista avsnittet innan nya säsongen börjar).

Sen kan jag ju bara ana att Merlin nog kommer starta inom en snart också och med tanke på vad den tredje säsongen växte, så gissar jag att det kommer bli ännu bättre nu den fjärde! Särskilt med alla de vackra män som finns med där... 

Förutom dem serierna som kommer att starta så följer jag ju The Hour som går på svt och som är riktigt spännande och bra och även True Blood - så ni som kikar på svt och nyss startade säsong 3: misströsta inte den rätt tråkiga säsong 3, för sedan kommer säsong 4 som är riktigt bra.

Jag hade häromdagen två viktiga samtal jag skulle ringa, men båda två ordnade sig själv. Jag tackar gärna för sådant här, för trots att jag inte är särskilt svår att prata med, så är jag ändå en av de här personerna som lider av något som kallas för telefonskräck - om ändå version light, för ringer gör jag ju, men hjärtat pumpar alltid både två och tre gånger fortare.

Det första samtalet var till min bostadsvärd i K*stad, men jag fick ett mail av henne där vi gjorde upp.

Det andra var förstås till mina arbetsgivare för jag ville veta när jag skulle starta och så på måndag, men idag när jag var ner på stan (där jag bland annat friserade mig och gjorde världens deal på H&M med två par jeans för 300 spänn) så ringde han som ska vara min handledare och hälsade mig välkommen till K*stad och Regionmuseet. Jag fick reda på tid när jag ska börja och lite om vad som kommer hända de första veckorna, bland annat att jag kommer att få ta över och hand om mindre projekt och åtminstone det första verkar ska handla om stråtak. Jag hörde ju mig för lite blygt om jag kunde läsa in mig på något inför starten och det var det jag fick tipset på - läs in på konstruktion och tillvägagångssätt. Spännande detta takmaterial (som vi inte använder oss av här i norr) och som den kariärist jag (inte?) är så såg jag ju genast fördelarna med att kunna detta om stråtak - för vart finns det mer mycket stråtak om inte i England och jag har ju en (dum?!) dröm om att en dag få bo och jobba i detta land.

Åh, jag fick nästan hindra mig från att skrika ut hur kul jag tycker att det här ska bli, blundrade ut lite dumt kanske att - det ska bli så roligt att få börja jobba på riktigt! Suck Jennie, vad du säger knäppa saker ibland inser du sen. *vrider ner förväntningarna ett snäpp på grund av de lägre graderna av galenskap*

Stegade upp riktigt tidigt i morse. Sju var klockan satt på för jag hade ett tidigt ärende. Det hela avklarades relativt smärtfritt och snabbt, så jag passade på att gå förbi en matbutik på vägen hem och köpte med mig nybakade frallor och fick flashback minnen från barndomen. Papsen gjorde nämligen så när han jobbade natt förr att på vägen hem på morgonen så stannade han och köpte frallor åt oss som låg och väntade på köksbordet när vi sedan vaknade. Perfekt det, och de smakade fortfarande gott med ost på och ett glas oboy till. =)

Gick förresten förbi följande byggnader på vägen hem och det är inte så svårt att gissa vilket företag de en gång tillhörde och visst är det skitsnygga de här gavlarna som är murade med båda slaggsten och tegelsten.

Ikväll ska jag faktiskt på inflyttningsfest med studiecirkelgänget. Wow, det var riktigt länge sedan jag hängde med dem och ska bli skitroligt. Framförallt ska det blir roligt att se hur lägenheten ser ut...senast jag var där så fanns det i princip inget golv på nedervåningen/köksdelen. =) 

Jag brukar sällan få i-landsproblem, men sedan jag var i Stockholm i förra veckan så har jag faktiskt haft ett och är lite förundrad över att inget bot tycks finnas.

Chippet i mitt bankkort gick sönder nämligen, men i övrigt är det ju inga problem med kortet, det ska - tycker ju jag - gå och betala med det ändå. Kan dra det, kan skriva på istället för att använda koden, men...det tycks inte vara så enkelt.

Första gången det hände var på Pressbyrån på Centralstationen i Sthlm, när vi testat ett antal gånger med chipversionen så fick jag dra kortet och då gick det och betala. Problem solved.

Sedan skulle jag köpa en kaffe på Espresso House - testade kortet igen, men nada, gick inte att betala. Hade mamma med mig så hon kunde skänka lite pengar.

När vi kom hem till Falun igen så tänkte jag passa på att handla lite på vägen hem när mamma var med och vi hade bil, så vi svängde förbi på ICA maxi. När det är dags att betala så säger maskinen än en gång ifrån och hon i kassan tittar oförstående på mig när jag förklarar att chippet krånglat hela dagen, men att det gått att betala med det ändå, att jag då fick dra kortet istället. Men nej, något sådant har de inte hört talas om. "Gå till uttagsmaskinen och ta ut pengar istället då, det finns en sådan där". Jaha, tänker jag, testar väl då, men vet väl redan att det inte kommer att gå - vilket det inte heller gör. "Låt mig dra kortet då" säger jag, "Det har ju gått på andra ställen". Men nope. Går så långt att jag måste springa ut och hämta mamma och hennes pengar - igen.

Klagade ur mig angående detta på Facebook och en vän som jobbat på ICA berättade att jag visst skulle ha kunnat betala genom att dra kortet, så varför vet inte alla om detta?

I fredags var jag i varje fall och beställde ett nytt kort och gick sedan in på Apoteket (Kronans droghandel tror jag det blev) och tänkte att jag testar att betala med kortet. Men igen, nej, inte utan chip, "vi har en spärr mot det!!!!"

Asså seriöst, men jag blir skitförbannad över detta. Borde det inte gå med väldigt enkla klick att få dra kortet istället när chippet inte funkar? Om inte, så borde det i varje fall införas, för jag kan inte vara den enda som råkat ut för detta?!

Suck

Han spelade den "Working on a tan. =) Han öppnade så grymt starkt med "American saturday night", den låten jag själv brukar lyssna på för att göra mig glad, så hur kunde det bli annat än bra då. Tyvärr blev slutet väldigt tramsigt, men annars var det verkligen skitcoolt. Svårt att förstå att en sådan superkändis som honom står på en sådan liten scen att man faktiskt kan se hans ansikte. =) Mamma lever fortfarande på konserten, jag håller halvt på att lyssna ihjäl mig på en 70 tals doftande ballad från hans senaste skiva. Jo, när jag är på rätt humör så.

Idag är det en vecka kvar tills jag flyttar till Skåne. Galet, men så otroligt spännande. Jag känner mig jätteringrostig på det jag ska göra, men jag hoppas att det kommer att lösa sig. Arkitekturtermer är ju liksom boken som måste få följa med, så jag minns vad delar och sådant heter på hus - eller?!

Jag är ledig idag och i morgon och det är skönt, jag är trött och har lite energi för tillfället, men jag ska försöka få lite gjort ändå så jag inte känner panik inför torsdag och fredag nästa vecka när allt ska ordnas. Mycket att packa och fixa.

Jag ska försöka börja blogga ordentligt igen när jag kommer ner till Skåne. Det kan vara roligt både för mig att minnas tillbaka på mitt första "riktiga" jobb och även för folk hemma att se vad jag gör.

Tänkte förresten bjuda på den där låten, den där som jag håller på att spela sönder...

Det tog mig ett år och en sommar att landa mitt första jobb som Byggnadsantikvarie och det jobbet ligger nere i Skåne, närmare bestämt på Regionsmuseet med bas i Kristianstad. Så redan den 5 september kommer jag att starta min anställning där som räcker till sista december. Tänk er att jobba i Skåne - de har slott och herrgårdar, massvis med gamla kyrkor och framförallt så har de ju korsvirkeshus. Vet ni hur mycket jag älskar denna hustyp - jo, ni som känner mig anar nog. Men förutom i allra södraste Sverige så är ju denna hustyp väldigt vanlig i Tyskland OCH i England och jag kan tänka mig även i Frankrike med alla deras små pitoreska byar!!!

   Den översta bilden är ifrån Malmö tror jag, annars gissar jag att det är Ystad som är den stad som har flest, jag har inte varit där, men tänker som så att åker jag inte dit nu när jag ska bo i Skåne i 4 månader så får jag skämmas. Den nedersta tror jag är i Tyskland. I Sverige tror jag att hustypen är vanligast på landsbygden och det är sällan husen blir så stora som man kan se dem i Tyska handelsstäder.

Så jag letar boende i Kristianstad och hoppas även på att jag kan hitta någon som skulle vilja hyra min lägenhet i Falun så jag kan få spara lite pengar. Kristianstad verkar inte vara några problem, jag har fått napp på en som jag tycker verkar jättebra och ska bestämma mig nästa vecka och jag har även fått jättemycket hjälp av museet med att lägga ut en förfrågning på internposten. Men Falun är lite svårare, har fått ett ok från min hyresvärd, men har är kräsen men hyresgäster, vill helst inte ha någon som är för ung eller lever rövare - för det är en väldigt lugn trappuppgång med småbarnfamiljer och pensionärer och jag förstår honom.

Tycks förresten vara en liten trend att få jobb - mina goda vän Cajsa har också fått jobb, men som bygglovshandläggare och det en fast tjänst. Hoppas att hon kommer få det bra, för hon är nog den tredje (fjärde) av mina gamla BA-vänner som fått jobb som det och de har det lite blandat på sina jobb.

Jobbar i drygt två veckor till här hemma i Falun i Gruvan. I museet igår och idag och så morgon så ska jag guida. Nästa vecka åker ju jag och mamma till Stockholm som sagt på Brad Paisley och det ska bli väldans skoj. Lyssnar fortfarande mycket på Jamie Cullum hemma och särskilt Twentysomething som är sååå bra.

Försöker ta tag i uppsatsen igen, men min nya energi att få den färdig blev lite satt på is när jag fick jobbet och behövde hitta boende snabbt. Jag ska försöka ta tag i det igen, men just idag är all energi som bortblåst. Jag sov till tio, men var ändå trött igen en halvtimme senare. Borde nog börja ut och promenera lite mer - har den idén i varje fall att börja springa när jag kommer ner till Skåne - springa och gå på Zumba och/eller Yoga. Vi får väl, disciplinen har jag ju alltid problem med nu för tiden...

Mmm.

För ett år sedan satt jag på en uteservering någonstans i Meatpacking district i New York och drack en mumsig Sangria på en uteservering tillsammans med min syster, hennes dåvarande fästman (numera man) och en av mina bästa vänner.

Jag fyllde då 30 år och ville fira det utomlands då det kändes lite otäckt att byta första siffra, men det visade sig inte vara några som helst problem. För jag gillar inte den här idén om att man måste bli vuxen, jag tror jag aldrig kommer bli vuxen, jag tror jag alltid kommer leta efter de där kickarna som ger mig adrenalin, inte låta rädslan stoppa mig från att göra saker som jag vill. Ni som åldersnojar - sluta med det - vad finns det egentligen att vara rädd för. Jag är mer lugn och tillfreds med mig själv nu än jag någonsin har varit och då är jag inte på något vis lycklig. Mognad är viktigare än det där att vara vuxen nonsens snacket.

Så min förra födelsedag firade jag alltså i New York. Var upp i Empire State Building, Kikade in Grand Central station, Åt cup cakes i Central park, gick omkring i en av de största leksaksbutikerna i världen och så som sagt, drack Sangria i Meatpacking district (tror jag).

I år firades födelsedagen hemma i min lugna vrå - det vill säga min lägenhet, men det var inte mindre roligt för det. Mamma och pappa, plus moster med man var förbi och vi käkade tårta och fikade gott. Och så förstås mina gäster som sovit över hos mig.

Födelsedagsfirandet startade ju egentligen redan i går när jag och samma goda vän som var med till New York plus hennes mamma var på Jamie Cullum på Dalhalla. Jo, jag räknar det till min födelsedagshelg också. Kvällen började med middag på Bruntegården - jisses, så gott - och avslutades med konserten under klarblå himmel på Dalhalla.

Det var ruggigt bra faktiskt, för att vara en artist som jag egentligen endast kunde några låtar med. Jag filmade detta också, en av de få låtar som jag kan lite text i...

Men bäst var nog ändå när han sjöng denna cover... (det här är inte från igår, men låten är ju den jag menar). Det var så magiskt att man rös, plus att vi i publiken fick agera stämmor på det här sista han doar, det var riktigt snyggt...har fortfarande slingan i huvudet som vår sektion skulle sjunga.

Ska lägga mig nu, ska iväg en stund i morgon. Ut och köra lite bil, ska bli skoj!!!

Och så får vi hålla tummarna att allt rullar på i rätt riktning veckan som kommer nu...