Jag och mamma och syrran drog iväg lagom motiverade på Body Pumpen. Syrran hade varit på 75 minuter spinning redan och mitt huvud har ju småsnurrat hela dagen. Mammas rygg strulade till det direkt från början, men vi bet ihop och kämpade oss igenom ett rätt tungt pass.

Efteråt säger ledarna att de ska lotta ut priserna till den tävling de haft under veckan - det vill säga alla som tränat och velat har fått skriva ner sitt namn på en lapp med telefonnummer och så kunde man vinna "priser". Jag hade skrivit mitt namn i torsdags när jag och söster var på aerobics och jag tänkte väl mest att man förlorar ju inget, så jag skrev ner namn och tel.nr och stoppade ner min lapp i lådan. Tänkte inte mer på det. Jag trodde att man högst skulle vinna små prylar, typ vattenflaskor och sådant, men när han idag sa att första pris är ett terminskort så blev det genast lite mer intressant. Men jag vinner ju aldrig något. Har ingen tur någonsin. Mamma skrev sitt och systers namn också och gick och la ner dem och jag började plocka ihop mina vikter. Tog dem i famnen och började gå över golvet.

"Och den som vinner terminskortet är..."

(Jag behöver väl inte ens lyssna, för jag vinner ju aldrig)

"Jennie Björklund, är hon här idag!"

Jag stannar upp och tittar mot dem där i mitten med lådan. Min första tanke är att det måste finnas någon mer med det namnet för inte kan väl jag ha den där turen. Jag vinner ju inget. Men ingen sa något, så jag vinkade lite försynt och sa

"Ja, det heter ju jag!"

Och folk började klappa händerna. Fick en bunt grattisönskningar på min väg bort med vikterna. Gick och hämtade mina kläder och började igen fundera på det där om det verkligen var jag. Så jag gick fram till dem och frågade rakt ut:

"Är ni säkra på att det var jag som vann, så ingen annan heter samma sak och jag tar deras pris?"

Killen tittade på mig med skeptisk min och sa "men det är väl du?!" letade fram lappen och jag såg att det ju var min lapp, den jag skrivit i torsdags.

Så jag vann. Ett träningskort på Gymmix. Mamma och syrran sa på en gång att det kunde ju inte ha hamnat hos någon mer behövande. Att jag nu får den där pushen att börja träna igen. Så jag ska börja träna på Gymmix. För jag vann ett terminskort!!!

Galet...

Och mamma fick en vattenflaska... =)

Jag har inte bloggat mycket på slutet. Haft tankarna med mig, tagit en massa bilder som jag funderade på att lägga upp, men orken och viljan har inte funnits. Jag har inte mått så bra, mår fortfarande inte så bra - kroppen är inte med mig, men jag utmanar den varje dag med promenader och jag har läst mycket vilket mitt huvud inte gillat. Därför går jag omkring med en sjal kring min nacke för att försöka värma bort min yrsel som jag tror, alltid har trott i varje fall, varit stressrelaterad. Det är väl mest livet som oroar mig, tröttheten att inte kunna få vara mig själv, styra mina egna rutiner, packa upp mina saker. Ständigt oroa mig för att jag inte ska kunna få min egen lägenhet av en sådan enkel anledning som att jag inte får jobba och inte kan tjäna pengar. Jag hade en dust med min jobbcoach där innan jul och till en början tyckte jag att det han sa var bra, men ju mer jag pratar om det med andra desto mer tycker jag inte att han förstår mig och min situation. Han menar att jag ska skaffa ett jobb för att ha ett jobb så jag kan skriva i min cv att jag har ett jobb för att arbetsgivare vill läsa att den personen som de anställer kan behålla ett jobb - eller något liknande. Innan har jag suttit och berättat för honom att jag står på vikarielistan för barnomsorgen, att får jobba (om än något osäkert hur mycket) och jag skriver ju detta i mina ansökningar - att jag jobbar!!! Nej, kan någon annan förklara vad han menar med detta?

Jag och syrran och mamma ska på body pump ikväll och det är nog inte det ultimata för min nacke, men vi ska testa. Jag har en teori att jag behöver träna pilates eller yoga för att sträcka ut mina muskler som jag tror är för korta, för det gör ont i vaderna när jag är ute och går och även nacken skulle må bra av detta så den inte blir så spänd. Ska se vilka dagar det är på gymmix och testa hur det är - pilates alltså.

Vad mer? Inte så mycket. Har som sagt läst väldigt mycket på sistone, men får nog ägna ett eget inlägg åt denna upplevelse som det varit...

Kan inte tänka att det är många som håller med mig, men samtidigt så borde det vara det. Men Nyårsafton kan vara den jobbigaste dagen på året och Nyårsdagen den bästa!!!

Ja, inte årets i den mening att det är en ny låt, för det är det inte, men den är nyupptäckt för mig (får tacka Musikhjälpen för det). Gillar den skarpt...

Förra året upptäckte jag denna.

Häromdagen när jag var nere i förrådet så hittade jag uppe på ett par andra kartonger mina gamla Bild och Form - mappar. Jag läste bild och form på högstadiet (istället för språk vilket jag så här i efterhand kan ångra rejält, men då tyckte jag det var hemskt skoj med allt kreativt). Jag drog fram dem idag och tittade lite på vad jag gjorde då för 17 år sedan. Framförallt var mapparna helt fantastiska.

Den tecknade bilden i mitten är min dåvarande bästa vän A. Jag minns att jag själv var så jekla nöjd med denna bild, men kan inte alls minnas att jag fick någon respons av henne själv. Det är ju inte jättelikt, men nog kan man se henne.   

Väldigt vanliga bildmotiv - detta med skog, kullar, vatten och gärna berg.

Ett gotiskt fönster ?! Är rätt säker på att ramen/eller passparton (har ingen aning om hur man stavar det) är målad med filfärg.

I åttan började det blir lite mer tekniskt och sådant har jag alltid haft lättare för, när det liksom är rätt svårt att misslyckas. Det här blev tyvärr en lite suddig bild, men detta kan vara favoriten av alla min verk. Apcool ju och just att jag gjort en tunnelbanestation (eller liknande där nere).   Lite fler alster. Akvareller bland annat.  

Jultema tiden till ära. Bilden till höger är något som också är rätt typiskt för mig, att jag tar en bild som redan existerar och tecknar av den precis likadant. Färgläggningen är förstås min. Men detta kan nog också förklaras med det där att jag gärna vill kunna räkna ut hur jag ska rita och måla genom att ha något bredvid mig eller en matematisk formel som kan få det att bli bra. Vill ju väldigt gärna att saker ska bli bra på en gång, vilket ju väldigt sällan är fallet att det sker.  

Här har jag faktiskt ritat av ett gammalt barnfoto på mig.

En LP-skiva.

Ännu mer rita med linjal (Bryan Adams????)

Och så tillsist "min" oljetavla. Till hälften ska dock sägas att det är min lärare som kluddat på denna. En av mina gamla klasskompisar var så förbannad på läraren när hon gjorde detta att hon öppet klagade på läraren och vägrade låta henne röra hennes teckningar. Det hade kunnat sluta där men den lärararen gav min kompis en 2:a i betyg. Samma termin fick min kompis en 4:a i betyg i bild. =)

Nej, konstnär har jag nog aldrig haft någon fallenhet för att bli, men jag har ju i varje fall försökt lite och som sagt vissa saker tyckte jag ju var roligare än andra. Det ska kanske påpekas att det även gjordes andra konstprojekt under kursen. Jag har till exempel en bunt drejade skålar här hemma glaserade i olika färger.

Hittar ni någon favorit bland mina alster?

Helg igen och tillskillnad mot förra helgen så är jag INTE full av energi, snarare jättesliten och trött. Men det passar kanske att det är julvecka då. Jag räknar inte med att få jobba så mycket nästa vecka, har en dag bokad i nuläget och det är på onsdag på Nattis där jag inte varit på mycket längre. Ska nog bli bra. Ska nog faktiskt boka av torsdagen också, att jag inte är tillgänglig då. Jag behöver till högskolan och leka lite med photoshop för en uppgift vi ska göra och kan nog behöva avsätta en hel dag till det eftersom jag inte är riktigt uppdaterad på programmet.

Nu i helgen då. Idag är det en lat dag. Jag har plockat upp en ny bok (igen) som jag börjat läsa, den boken som serien Game Of thrones är baserad på och trots att jag bara läst 30 sidor så lovar den gott, bara man kan hänga med i alla karaktärerna. Bara prologen var så otäck att jag fick lov att läsa lite längre för att få bort det direkta minnet av de där otäcka väsena som var med där. Usch.

I morgon är det baka pepparkaksdags och det har jag inte varit med på på 3 år (det vill säga så länge jag bott i Göteborg). Så det ska bli skoj. Formarna har ju stadigt ökats på och det blir sällan några "vanliga" pepparkakor i vår familj (det vill säga bockar, hjärtan, gubbar och gummar) . Här kan ni ana lite omfånget av alla vi har - plus då att mamma fick en säkert 10-15 formar till på sin födelsedag.

Riktigt vad för olika formar vi har tänker jag inte avslöja ännu, det får ni se i morgon efter baket. Men det är väl värt att vänta...

OCH ALLT DEN SENASTE VECKAN OCH SÄRSKILT NU I HELGEN AKOMPANIERAS AV BÄSTASTE MUSIKHJÄLPEN!!! NI HAR VÄL SKÄNKT PENGAR - FÖR BARN ÄR JU INTE TILL SALU!!!

Det känns som en evighet, älskar älskar älskar den!!!

(Det här lilla "För ett år sedan" grejen här bredvid är jätteskoj. Synd bara att jag efter nyår förra året i princip slutade skriva blogg. Får njuta framtills dess då!)

Förra helgen var jag ju ute på vift. En natt i Gävle och två i Norrköping. Jag hamnade i snöland, för ni får tro vad ni vill, men östkusten har såååå mycket mer snö än vad vi har här i Dalarna. Vi har en massa kyla, men inte så mycket snö. Jag tog en en massa bilder under helgen. Helgen var i övrigt väldigt roligt på alla sätt och vis. Responsseminarierna i Gävle var kanon, jag tycker mycket om min kreativt skrivande lärare, tycker han är så himla bra på att få varje elev att känna sig speciell plus att han verkligen kan sätta fingret på vad som är våra största utmaningar i skrivandet, liksom att han förstår oss som författare, inget problem är liksom för litet. Jag har förklarat för honom att min kreativitet försvinner i och med det stressade tempo jag lever och det förklarade han för de andra innan min text togs upp. Han skulle aldrig skratta över ett sådant där påstående. Sen att jag fortfarande har tanken på att hoppa av just pågrund av att jag har för mycket är en annan historia. Jag hade skoj.

Ett mycket snöigt Gävle. Vackra juldekorerade hus på min väg från Högskolan till hotellet.  

Varmt och inbjudande!

Den kära julbocken var på plats.

Som om det inte räckte med snö i stan så började det snöa rejält på kvällen. Detta var när jag skulle gå hem från bion vid sådär åtta på kvällen. Helt galet. Jag blev alldeles vit - en vandrande snögubbe.  

Dagen efter på väg till högskolan igen.

Ett vackert bostadsområde precis invid högskolan i detta vackra vinterlandskap.

Vy över högskoleområdet från klassrummet som brukades för dagen.

Efter Gävle så satte jag mig på tåget och åkte den dryga fyra timmar långa resan ner till Norrköping där jag skulle möta upp med Emsan. Det var på tiden. Jag valde denna helgen för att vi skulle kunna gå på en julmarknad på ett slott som Emelie pratar så varmt om, Löfsta Slott. Är jätteglad att jag fick följa med ditt, för det var ett riktigt mysigt och varmt slott. Inredningen sparad och bevarad från 1926 när den sista ägarinnan dog och valde att testamentera slottet för att det skulle bevaras som museum. Älskade rundturen, det var många spännande människor som hade rört sig där - kanske framförallt bror och syster von Fersen!!! Så mycket mer shoppat än marknadsgodis blev det inte, men det gjorde ju inget, slottet var ju hela upplevelsen.

Dagen efter blev det rundvandring i den mycket speciella staden Norrköping. Hade inte väntat mig att så mycket skulle vara detta stora industriområde, men det känns som om de har arbetat hårt med att fylla ut de lokalerna men nya verksamheter. Vi gick en massa och även det var skoj. För en historianörd så är det ju en fantastisk tillgång att kunna ha sina klasskamrater som riktigt bra guider på sina hemmaplaner - vänner med för det mesta exakt samma intresseområden som en annan.

Löfsta Slott på innergården! Själva huvudbyggnaderna och en av flyglarna, den andra är kan man kanske ana till vänster om vart jag stod.   

Lite närmre bild på huvudbyggnaden.

Fönster med imma och vinterutsikt!  

Slottet uppe på kullen!!!

Norrköpings spårvagnar som julen till ära hade tomteluvor - ja, i varje fall några av vagnarna.  

Hade inte en aning om att det funnits en sorts kurort i stan, men det hade det, en badkur som någon läkare kommit på. Detta var pensionatet där gästerna bodde.  

Norrköpings - för mig - kändaste landmärke. Strykjärnet kallas den va?! Är nu mera ett arbetslivsmuseum, stadsmuseet ligger alldeles bredvid och där vandrade vi omkring en stund, men detta ställe fick va. Jag menar vi nöjer ju oss så bra med byggnaderna.

Den där jugendskolan som den där kända arkitekten från stan ritat, han med så klara influenser från kontinenten. Emelie pratade om Wien - jag är inte så bra på Wien, men hans möbeldesign och glaskonst hade ju mycket Macintosh i sig också!

Enda bilden jag tog på min värdinna under helgen.   

Det var en helt enkel jättekul helg med en massa inspiration.